Imorgon är det dags för konstnären Hertha Hillfons samlade livsverk att auktioneras ut. Det känns lite sorgligt, särskilt efter att jag och Jacke var där i lördags.
Hennes produktion är helt otrolig. Älskar att hon jobbade så stort! Vi hittade massor med saker vi ville ha, men jag gissar att utropspriserna är rejält i underkant…
Asså jag dör… Nästan lika fantastisk som konsten är själva huset och ateljéerna. Det ligger visserligen lite avsides i Mälarhöjden, men visst skulle det vara fint – och på tiden – om Sverige fick sitt första offentliga kvinnliga konstnärshem? (Och kolla: golvet av ändträ!)
Hertha Hillfons Vänner kämpar in i det sista för att samla ihop pengar och köpa upp så mycket som möjligt på auktionen. Husförsäljningen sker först senare och den röd-gröna oppositionen har gjort det till en valfråga. Kulturnämndens vice ordförande Ann Mari Engel (V) skulle gärna se ett levande kulturcentrum med en verkstad för idag aktiva kvinnliga konstnärer, skriver DN.
Drömköket! Bara naturmaterial genom båda bostadshus och ateljéer: sten, obehandlad furu, fårskinn… Det ger ett sådant lugn. Nu vill jag bara ha rå furu överallt.
Kanske den snyggaste trappa jag sett!
”Jag sökte vad jag inte kan få – jag får det jag inte sökte.” Undrar vad?
Skisser i mängder på övervåningen, men hennes uttryck är inte alls lika starkt på papper som i keramik tycker jag. Hon hittade verkligen hem i leran (till skillnad från mig, hehe…).
Även maken Göstas atteljé (arkitekt och konstnär) är något utöver det vanliga, jag tror till och med att det var mitt favoritrum. Gillar de svala pastellerna.
Så grymt att Hertha hade flera gungor på gården! Hoppas att många fler besökare får gunga även i framtiden.
Astrid – geni möter geni.
PS: Auktionen för Hertha Hillfon öppnar imorgon klockan 13 på Stockhlm Auktionsverk, adress Nybrogatan 32 i Stockholm. Pågår nog hela eftermiddagen. Fortsättning följer…